PM skrivet av Veronica Asén.
Senast uppdaterat 20250326. Granskat av Younis Khalid.
Bakgrund
God sömn är en avgörande faktor för god hälsa. Detta gäller i alla åldrar men inte minst i barn- och ungdomsåren. Sömnen är viktig för det allmänna välmåendet men också för utvecklingen av kognitiva och relationella funktioner hos barnet. Sömnbrist kan också påverka den kroppsliga hälsan negativt. Ett barn med sömnsvårigheter kan påverka hela familjen och det kan ofta bildas en ond cirkel.
Upp till 50 % av barn uppvisar sömnproblem under någon del av uppväxten. Sömnproblem är en av de vanligaste orsakerna till kontakt med sjukvården, särskilt för yngre barn. För flertalet är problemen övergående men ca 4-5 % beräknas uppfylla kriterierna för en mer specifik sömnstörningsdiagnos.
Möjliga orsaker till sömnproblem varierar med barnets ålder.
Sociala faktorer
Bristande rutiner, generellt eller specifikt
Olämplig sovmiljö
Digital eller annan överstimulering
Hög stressnivå i familjen
Psykologiska faktorer
Stress och oro
Depression
Ångest
Trauma
Medicinska faktorer
Obstruktiv sömnstörning, astma, adenoid/tonsill
Central sömnstörning
Neuropsykiatrisk problematik
Klåda, eksem, springmask, magbesvär, födoämnesallergier
Symtom
Sömnproblem är vanliga symtom vid andra tillstånd som stress, oro och depression och kan också ingå som delsymtom vid vissa allvarliga somatiska sjukdomar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Barns sömnbehov varierar kraftigt mellan olika individer och i olika åldrar och det kan vara svårt att avgöra vad som är en sömnstörning. När ett sömnbeteende etablerats, minst 1 månad, som själv vidmakthåller sömnsvårigheterna och orsakar lidande eller svårigheter att klara vardagen brukar man tala om insomni. Det vanligaste är problem att somna eller svårighet att vidmakthålla sömn.
Diagnos
Fysisk vård
Eftersom sömnproblem är ett komplext område där det även kan behövas mycket föräldrastöd, bör familjen hänvisas till BVC/vårdcentral (beroende på ålder) där BVC-psykolog kan kopplas in eller remiss skrivas till BUMM eller BUP vid behov.
Behandling
Sjuksköterska på Knodd kan bidra genom att försöka utesluta enklare medicinska faktorer av betydelse, och vid behov ge behandling för dessa, t ex vid eksem eller springmask.
Etablerande av goda rutiner
I mån av tid kan man även fokusera på råd och stöd i etablerandet av goda rutiner kring sömnen, om detta bedöms vara en trolig bakomliggande faktor till sömnproblemen. För uppföljning och fortsatt rådgivning hänvisas dock till fysisk vård enligt ovan.
Det är viktigt att informera föräldrar om att sömnstörningar är mycket vanligt förekommande under uppväxten, särskilt hos yngre barn. Bemöt föräldrars oro på ett seriöst sätt, men undvik att sjukförklara problemet.
Det är centralt att fokusera samtalet på barnets och familjens sömnvanor innefattande:
Tider och rutiner kring sängdags:
Uppmuntra bra sömnvanor: regelbundna rutiner och nedvarvning innan sänggående, regelbundna tider för sänggående och uppstigning, gå till sängs när man är sömnig, somna på egen hand utan förälders sällskap.
Positiv attityd till sänggåendet.
Om barnet sover på dagtid bör detta inte ske för sent på eftermiddagen.
Sovmiljön bör vara välkänd, lugn, tyst, mörk, och ha lagom temperatur. Det kan vara problematiskt att flytta på ett sovande barn, så barnet bör somna där det ska sova.
Barnet bör vara lagom mätt och otörstig.
Övrig behandling
Vid sömnstörningar ska bakomliggande orsak utredas av fysisk vård innan behandling som t ex Melatonin eller tyngdtäcke väljs. Det är därför inte lämpligt att boka in för digital läkarbedömning.
Diagnoskod
G470 - Insomni (insomningsstörningar och avkortad nattsömn)
G479 - Sömnstörning, ospecificerad
Källor