PM skrivet av Veronica Asén.
Senast uppdaterat 2024-10-25. Granskat av Younis Khalid.
Bakgrund
De vanligaste sjukdomar som fästingar sprider i Sverige är borrelia och TBE (Tick-Borne Encephalitis - fästingburen hjärnhinneinflammation). RIsken att insjukna i borrelia efter ett enstaka fästingbett är liten. Det beror på att det oftast dröjer 1–2 dygn innan smittämnet överförs, eftersom det finns i fästingens mag- och tarmkanal. Ju tidigare fästingen upptäcks och tas bort desto mindre är alltså risken att smittas. TBE däremot finns i fästingens saliv och överförs direkt vid bettet, så tidigt avlägsnande förhindrar inte TBE-smitta.
Borrelia är en bakterieinfektion som kan behandlas men inte vaccineras emot, medan TBE är en virusinfektion som går att vaccinera mot, men ej behandla om man väl insjuknat.
Åtgärder vid fästingbett
Fästingen bör tas bort så snart som möjligt, helst med en finspetsig pincett eller en fästingborttagare.
Ta tag om fästingen så nära huden som möjligt och dra rakt ut. Vrid inte, detta kan göra att mundelar bryts loss och fastnar i huden. Smörj inte fästingen med fett eller nagellack, detta kan få fästingen att "kräkas" vilket ökar risken för borreliasmitta.
Tvätta såret med desinfektionsmedel och tvätta händerna med tvål och vatten.
Om inte hela fästingen lossnat, vänta några dagar. I regel uppstår en liten inflammation och då är det ofta enkelt att med pincett eller nål få bort kvarvarande delar.
Kontrollera huden vid bettet. Om en påtaglig rodnad uppträder inom några veckor eller barnet till exempel får feber, huvudvärk eller känner sig sjuk på annat sätt, bör vård uppsökas. En viss rodnad och klåda första dagarna är inte oroande, utan bara en vanlig bettreaktion.
Borrelia
Symtom
Borreliainfektioner uppträder huvudsakligen mellan maj och december. När borrelia ger symtom är en hudrodnad på platsen för bettet vanligast. Rodnaden är ljusröd eller blåröd och debuterar oftast 1-4 veckor efter fästingbettet. Efter en tid bleknar rodnaden från mitten och utåt, och antar en ringform, som växer sakta i storlek.
Erythema migrans
I typfallet helt slät med eller utan central uppklarning
Ingen fjällning
Tolkas som erythema migrans om större än 5 cm
Ibland bettmärke centralt
Ofta lätt klåda
Kan se ut på flera olika sätt (se bilder)
Knappt 10 % av patienterna utvecklar multipla erytem. Detta, liksom feber, anses utgöra tecken på utbredd infektion med ökad risk för spridning till andra organ.
Borrelialymfocytom
En del får en blåröd knuta i huden. Detta är vanligare hos barn än hos vuxna. Knutan brukar vara mellan en och fem centimeter stor och sitter ofta på örsnibben eller bröstvårtan. Det är då vanligt med svullna lymfkörtlar i närheten av knutan.
Diagnos
Vid utslag <5 cm liknande erythema migrans, särskilt utan säkerställd fästing, på ett i övrigt välmående barn uppmanas föräldrarna av sjuksköterska att markera rodnaden och följa förloppet några dagar. Om rodnaden växer får de återkomma för ny bedömning. (Även bettreaktioner efter t ex mygg kan få liknande utslag, se bild längst ner.)
Vid typisk erytema migrans eller borrelialymfocytom enligt ovan, minst 5 dygn efter ett sannolikt fästingbett, ställs diagnosen kliniskt utan provtagning och lämpar sig därför bra för en läkarbedömning digitalt. Provtagning är sällan aktuell eftersom man vid tiden för diagnos sällan hunnit utveckla ett immunsvar och eftersom många har borreliaantikroppar i sitt blod efter en smitta tidigare i livet (utan att de behöver ha blivit sjuka av smittan), varför fynd av antikroppar i sig inte talar för en aktuell borreliasjukdom. Barn med misstänkta komplikationer bör hänvisas till fysisk vård.
Behandling
Singelerytem behandlas vanligtvis med fenoximetylpenicillin (Kåvepenin) 25 mg/kg x 3 i 10 dagar. Rodnaden brukar blekna efter 4-5 dagar och därefter successivt försvinna men kan finnas diskret kvar efter behandlingsavslut, vilket inte innebär att infektionen finns kvar.
Borrelialymfocytom behandlas vanligtvis med fenoximetylpenicillin (Kåvepenin) 25 mg/kg x 3 i 14 dagar.
Multipla erytem eller singelerytem med feber behandlas vanligtvis med amoxicillin (Amimox) 15 mg/kg x 3 i 10 dagar (barn <8 år) eller doxycyklin 4 mg/kg x 1 (max 200 mg) i 10 dagar (barn > 8 år).
Komplikationer
Neuroborrelios
Borreliabakterien kan spridas direkt från fästingen till kroppens nervsystem 1-2 veckor efter bettet eller via hudinfektionen erythema migrans, vilket då förlänger tiden mellan bett och neurologiska symtom. Neuroborrelios är vanligare hos barn än hos vuxna.
Meningitsymtom och radikulitsymtom förekommer samtidigt eller var för sig. Misstänkt neuroborrelios hänvisas till barnakutmottagning.
Meningitsymtom:
Nack- och huvudvärk
Trötthet
Aptitlöshet
Ibland kräkningar
Feber
Radikulitsymtom, d v s smärta men också sensoriska och/eller motoriska bortfall:
Alla nerver kan drabbas men huvud- och ansiktsnerven är typiska
Ofta ensidig facialispares
Smärtan kommer ofta nattetid
Borreliaartrit
Borreliaartrit är en ovanlig orsak till ledinflammation men samtidigt den kanske vanligaste bakterieinfektion i leder hos barn. Den förekommer sällan före 4 års ålder. Tiden från fästingbettet till ledinflammation kan vara mycket varierande. Ledinflammationen kan därför komma när som helst under året trots att fästingar är mest aktiva från april till oktober.
Vid borreliaartrit får den drabbade ledinflammation med:
Svullnad
Värmeökning
Nedsatt rörelseomfång men inte alltid smärta
Det är nästan alltid inflammation i en enstaka knäled även om andra större leder också kan drabbas. I sällsynta fall kan ledinflammationen återkomma. Misstänkt borreliaartrit hänvisas till vårdcentral.
Kronisk hudinflammation – akrodermatit
En ovanlig följdsjukdom av borrelia är en kronisk hudinflammation som kallas akrodermatit. Den utvecklas sakta och kan komma månader eller år efter ett fästingbett. Patienterna får blåröda missfärgningar och ofta även svullnader, oftast på fötterna eller benen. Akrodermatit behandlas med antibiotika. Hudförändringar som hann komma innan behandlingen påbörjades brukar bli bestående. Misstänkt akrodermatit hänvisas till vårdcentral.
TBE - fästingburen hjärnhinneinflammation
De initiala symtomen uppträder oftast 4-10 dagar efter fästingbettet, men ibland dröjer det upp till en månad, och varar i ett par dagar upp till en vecka.
Trötthet
Lindrig feber
Värk i huvud och kropp
Hos ungefär en tredjedel sprids viruset vidare till hjärnan och/eller hjärnhinnorna och orsakar en inflammation. Symtomen kommer då ungefär en vecka efter att de tidigare symtomen har försvunnit.
Hög feber
Svår huvudvärk
Kräkningar
Ljuskänslighet och ljudkänslighet
Förvirring
Koncentrationssvårigheter
Nackstelhet
Barn som smittas av TBE blir oftast lindrigt sjuka, men ett fåtal får allvarligare symtom.
Vid misstanke om hjärnhinneinflammation hänvisas till barnakutmottagning. De initiala lindriga symtomen i den första fasen behöver inte hänvisas då de läker ut av sig själva, och det inte finns någon behandling utan enbart symtomlindring.
Diagnoskoder
T141A Bett av djur, ospecificerat
A692 Infektion orsakad av Borrelia burgdorferi
A849 Virusencefalit överförd av fästingar, ospecificerad
Differentialdiagnos - myggbett
Ringformad rodnad ungefär en vecka efter myggbett. Tidigare i förloppet hade barnet många myggbett med rejäl bettreaktion. Några av dem fick sedan under läkning detta utseende, som är snarlikt erythema migrans. Rodnaden växte dock aldrig mer än såhär, och bleknade så småningom bort.
(Privat bild)