Senast uppdaterad: 20260811 av Veronica Asén.

Bakgrund

Förkylning är en infektion i näsan, halsen eller svalget som nästan alltid orsakas av ett virus. Det finns hundratals olika förkylningsvirus. Virusen sprids genom droppsmitta och smittar lätt, särskilt de första dagarna som barnet är sjukt. Virus och bakterier kan leva på leksaker i flera dagar.

Barn blir förkylda oftare än vuxna. Det är vanligt att barn under de första levnadsåren får mellan tio till femton förkylningar per år som sedan glesas ut successivt. Från tio års ålder brukar barn ha, liksom vuxna, ca fem till tio förkylningar om året.

Symtom

När barnet har smittats tar det bara något dygn innan de första symtomen kommer. Det är vanligt att barnet känner sig sjuk de första två dagarna för att sedan bli piggare dagarna efter det. Vid en förkylning är det vanligt att barnet har följande:

• Täppt näsa

• Rinnande snuva och nysningar

• Lite huvudvärk

• Feber

• Lindrig hosta

• Halsont

De flesta som har ont i halsen i samband med en förkylning behöver inte söka vård. För att undvika att hänvisa patienter i onödan, är det bra att utgå från samma kriterier som behandlingsrekommendationerna för öppenvård anger.

Om minst 3 Centorkriterier uppfylls tas snabbtest för GAS (Strep A).

• Feber ≥ 38,5 °C, uppmätt eller anamnestiskt.

• Ömma och svullna lymfkörtlar i käkvinklarna.

• Beläggning på tonsillerna. (Hos barn 3–6 år räcker rodnade och svullna tonsiller.)

• Frånvaro av hosta.

Diagnos

Diagnos kan ställas av sjuksköterska utifrån typisk anamnes och den kliniska bilden. Förkylningar är nästan alltid orsakade av virus.

Läkarbedömning på Knodd

Endast i undantagsfall behövs läkarbesök på Knodd vid förkylning. T.ex barn med känd förkylningsastma som behöver receptförnyelse på inhalationer vid jourtid (när vårdcentralen är stängd) och alternativet skulle vara att patienten söker jourmottagning/akutmottagning.

Behandling

Egenvård

• Koksalt, spray eller pipetter. T.ex Physiomer Baby Mist, Renässans, Näsfrida nässpray. Ges frekvent, gärna före varje amning/måltid och före sömn. Bröstmjölk kan användas istället för koksalt.

• Är barnet väldigt snorigt och har svårt att andas eller äta kan snorsug användas med försiktighet efter att näsan spolats med koksalt.

• Slemhinneavsvällande nässpray/näsdroppar. Avsvällande näsdroppar till barn under 2 år saknar god evidens, så koksaltlösning bör användas i första hand.

  • För barn över 1 år finns Otrivin 0,5 mg/ml eller Nasoferm 0,5 mg/ml. För barn över 2 år finns också Nezeril 0,25 mg/ml mfl.

  • Spädning av Nezeril till barn 1 mån - 1 år kan användas om barnet trots koksalt är så täppt att det inte orkar äta, då alternativet annars är att åka in till barnakuten. Låt i så fall vårdnadshavaren ta foto av föräldrainfo som finns i kanalen #info-material i Slack, för att säkerställa att spädning och dosering blir korrekt.

• Höjd huvudända. Planläge bör undvikas. Huvudet ska komma över hjärthöjd för att ge en avsvällande och hostdämpande effekt.

• Receptfria läkemedel mot smärta och feber kan ges om barnet är gnälligt, inte vill äta eller dricka eller har svårt att komma till ro på kvällen. Vid kraftig halsont kan Alvedon och Ipren med fördel ges samtidigt istället för att varvas.

• Barn som har förkylningsastma och har inhalationer hemma kan utföra akutdoser enligt schema.

• Vid förkylning och hosta är det viktigt att dricka mycket för att slemmet ska bli lättare att hosta upp. Det är viktigt att barn hostar upp slemmet för att rensa luftrören, hostreflexen hos barn ska därför inte dämpas av hostmedicin. Det behövs inte heller några slemlösande läkemedel, det går lika bra att dricka mycket för att tunna ut slemmet.

Fysisk vård

Hänvisa till akutmottagning eller 112 vid:

• påverkat allmäntillstånd.

• cyanos i hud, tunga och läppar.

• andningsbesvär där egenvård enligt ovan inte lindrar symtomen.

  Snabb och ytlig andning, tungt att andas, pipande andningsljud, näsvingespel, indragningar mellan revbenen och pressad utandning är tecken på att andningen är kraftigt påverkad.

• spädbarn som inte vill ligga ner eller inte orkar suga trots egenvård.

• astmaanfall som inte går över med hjälp av ordinerade läkemedel.

  Om familjen har långt till närmsta akutmottagning kan de söka vårdcentralen/närakut/jourmottagning om de kan få tid snabbt, förutsatt att barnet har gott allmäntillstånd och inte är kraftigt andningspåverkat.

Hänvisa till närakuten/jourmottagning vid:

• akut förnyelse av astmamedicin om inga läkartider på KNODD finns.

Hänvisa till primärvården vid:

• misstanke om förkylningsastma (lindriga besvär som t.ex hosta) och hereditet.

• förnyelse av recept för astmamedicin.

• misstanke om GAS-orsakad faryngotonsillit (halsfluss) enligt Centorkriterierna.

Förskola

Barn kan gå tillbaka till förskola, skola och andra aktiviteter, trots att de fortfarande är lite snoriga och hostiga, då de är tillräckligt pigga för att orka med alla aktiviteter. Om barnet har haft feber bör det ha varit feberfritt utan febernedsättande läkemedel i minst ett dygn för att se så att febern inte kommer tillbaka.

Diagnoskod

J009 Akut nasofaryngit (förkylning)

J069 Akut övre luftvägsinfektion, ospecificerad

Källor

1177 - Förkylning hos barn
SLL hänvisningsstödet Andningsbesvär - Barn

Behandlingsrekommendationer öppenvård