Senast uppdaterat 251202 av Marie Eriksson. Granskat av Therése Saksø.

Bakgrund

Skabb är en hudsjukdom som orsakas av Sarcoptes scabie, ett 0,3–0,4 millimeter stort kvalster som gräver gångar och lägger ägg i hudens hornlager hos människor. Skabb har inget med hygien att göra, men är vanligare i situationer med trångboddhet och hos unga.

Skabb överförs vid närkontakt hud mot hud. Det krävs flera minuters direktkontakt för att skabb ska hinna överföras. Handslag smittar inte. Smitta via textilier är ovanligt då smittsamheten minskar utanför kroppen, undantag är vid krustös skabb.  Smitta kan föras vidare innan symtom hinner uppstå. En immunologiskt frisk person som har skabb kan ha upp till tio skabbdjur i huden. Personer med nedsatt immunförsvar och äldre kan ha flera hundra.

Symtom

Vanlig skabb

• Klåda framförallt nattetid. Oftast störs sömnen.

• Klådan kommer cirka 2-6 veckor efter första smittillfället och beror på en överkänslighetsreaktion mot skabbdjuret.

• Vid återsmitta kommer klådan inom några dagar.

• Rivmärken.

• Skabbgångar, centimeterlånga trådsmala ljusa strukturer ses framförallt mellan fingrar, handlovar, på fötter, navel och i underlivet.

• Hos små barn kan huvudet drabbas, men inte hos vuxna.

Krustös skabb

• Ses endast hos personer med nedsatt immunförsvar och äldre personer.

• Dessa har ofta >100-1.000 skabbdjur på kroppen.

• Kliar oftast inte så mycket.

• Fjällning och sårskorpor.

• Mycket smittsamt, framförallt på institutioner.

Anamnes

• Klåda – duration, lokalisation, intensitet och tid på dygnet.

• Fall i omgivningen – känd skabb eller klåda hos närstående.

Diagnos

Vid tydliga symtom på skabb och klargjord smittkälla hos närstående kan diagnos ställas av sjuksköterska och behandling påbörjas utan fysisk bedömning oavsett ålder på barnet.

Fysisk vård

Om ingen närstående har en bekräftad skabbdiagnos hänvisas barnet till vårdcentralen för bedömning även om skabbmisstanken är stark. Diagnos kan där bekräftas genom att med hjälp av ett dermatoskop identifiera en skabbgång och i ena änden av gången hitta ett skabbdjur som kan plockas ut med en nål.

Behandling

• Alla nära kontakter och medlemmar i samma familj ska behandla sig samtidigt. Tenutex är receptfritt, men ska endast användas vid klar diagnos.

• Hela kroppen från hakan smörjs noggrant in. Det är viktigt att inte glömma att smörja mellan fingrar och tår, i veck, under naglar samt i underlivet och mellan skinkorna. Utsatta områden, till exempel händer och underliv, smörjs ytterligare minst en gång under dygnet och alltid efter handtvätt. Vid amning tvättas krämen bort och appliceras sedan på nytt.

• Huvudet behöver endast behandlas hos barn under ett års ålder och hos personer med nedsatt immunförsvar.

• Tenutex ska sitta på kroppen i ett dygn och tvättas sedan av. Oftast räcker en behandling. I svåra fall upprepas behandlingen efter en vecka för de som har symtom.

• Observera att klådan minskar successivt i styrka under några veckor och receptfri mild kortisonkräm och mjukgörande kräm kan användas vid behov.

• Kläder från de senaste dygnen, sängkläder och handdukar ska tvättas i 60 grader. Det som inte kan tvättas ska vädras eller ställas undan i minst tre dygn.

Förskola/Skola

Barnet ska vara hemma under det dygn som behandlingen pågår. Föräldrarna bör informera skola eller förskola om att barnet har fått skabb. Då kan personal och föräldrar vara uppmärksamma på om andra barn också får symtom.

Diagnoskod

B869 - Skabb

Källor

1177 - skabb

1177 - kunskapsstöd för vårdgivare skabb

VISS - kunskapsstöd skabb