Rutin: Orosanmälan och screening för barn som far illa

Skrivet av Therése Saksø

Uppdaterat 8 september 2026

Senast uppdaterad 2025-11-10 av Therése Saksø

Anmälningsplikt

Enligt Socialtjänstlagen 14 kap 1 § är alla som arbetar i en verksamhet som berör barn och unga skyldiga enligt lag att genast anmäla till socialtjänsten om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Detta innebär att vi på Knodd har anmälningsplikt.

Anmälan enligt Socialtjänstlagen kan ofta kännas svår eller obehaglig. Ofta känns det dock större och värre än vad det är; anmälan syftar till att hjälpa barnet och familjen, inte att anklaga eller döma någon.

Om du vill ha stöd i dina tankar eller beslut, eller vid andra funderingar eller oklarheter, går det bra att kontakta den team lead som finns i tjänst alt. MLA/Verksamhetschef via Slack (dagtid) eller telefon (jourtid):

Medicinskt ledningsansvarig barnläkare (MLA) & tf. verksamhetschef Therése Saksø, 0791-026782

Att överväga och göra en anmälan kan ta tid. I sådana fall, meddela administrativa jouren (se anslagstavlan i Planday) samt dina kollegor på arbetspasset, så att de vet att du är upptagen och vid behov kan tas bort från väntrummet.

Screening för att upptäcka barn som far illa

Det är viktigt att få en noggrann anamnes om hur skador uppkommit då det i en del fall rör sig om misshandel eller omsorgssvikt. Det finns olika screeninginstrument med frågor att ställa sig som vårdpersonal, som gör det lättare att upptäcka barn som far illa, såsom:

Är tillståndet förenligt med historien? (Stämmer skador eller symptom överens med anamnesen?)
Om skada förekommer, är denna förenlig med barnets ålder och utvecklingsnivå? (T.ex. bör inte blåmärken finnas på spädbarn under 4-5 mån som inte själva förflyttar sig och inte på vissa ställen på kroppen även hos äldre barn, se bild nedan enligt minnesregeln TEN-4-FACESp)
Söker de vård sent utan tillfredställande förklaring? (Omotiverad fördröjning)
Är beteende/interaktion mellan barn och medföljande vuxen adekvat?
Framkommer det information eller något avvikande som får dig att känna oro för barnet eller övriga familjemedlemmar?

Om positivt utfall på någon av frågorna, bör orosanmälan övervägas och patienten hänvisas till fysisk vård för att få möjlighet till helkroppsundersökning. Om möjligt är det bra att ringa till den akutmottagning man hänvisar till, så att de är införstådda med vad misstanken gäller och inte triagerar hem patienten utan läkarkontakt.

Rutin

Anmälan ska göras till socialtjänsten i den kommun där barnet bor. Bostadsorten visas i vårdrummet, uppe till vänster. Vid osäkerhet om huruvida anmälan ska göras eller inte kan man ringa och samråda med socialtjänst utan att uppge barnets personuppgifter.

Enligt Socialtjänstlagen 14 kap 1 § ska anmälan göras "genast". Det innebär som regel att man ska kontakta socialtjänsten samma dag, såvida man inte anser att det kan vänta utan risk för barnet, och senast dagen efter om man anser att det kan vänta. Alla kommuner har någon form av socialjour som kan kontaktas dygnet runt, året runt.

Om muntlig anmälan görs, ska även en skriftlig anmälan efterföljande skickas in.

Arbetsgång

Gå in på hemsidan för den kommun där barnet är folkbokfört och sök efter "socialtjänst" för att finna kontaktuppgifter till socialtjänsten. I de flesta fall bör anmälan göras via kommunens digitala anmälningstjänst eller telefon för att den ska nå socialtjänsten direkt, eftersom det kan ta en vecka eller mer innan en skriftlig anmälan når socialtjänsten per post. Om du vill dölja ditt telefonnummer, tryck #31# innan telefonnumret så blir ditt nummer dolt för mottagaren.
Dokumentera vårdärendet som vanligt, med den journalmall du normalt använder. Ange i journalen att orosanmälan är gjord, såvida du inte anser att det behöver undanhållas från den vanliga journalen (t.ex. vid misstanke om brott). OBS att journalanteckningen, men inte själva orosanmälan, kommer att vara läsbar för vårdnadshavare via tjänsten Journalen på 1177.se.
Gör en skriftlig orosanmälan (även om du har gjort anmälan muntligt) genom att i Prorenata fylla i journalmallen Orosanmälan. Dokumentera noggrant din oro och de iakttagelser du gör som ligger till grund för din anmälan. Det är inte en kopia av din journalanteckning som ska skrivas här, utan en förklaring till vad din oro baseras på och varför du gör orosanmälan.
OBS att det inte är vår sak att avgöra vem som är skyldig; det gör socialtjänsten och ev. polisen.
I anmälan behöver även kontaktinfo till familjen anges. Telefonnummer finns i Prorenata, under Patientöversikt -> Visa kontaktinformation.
Det du skriver i orosanmälan kommer inte att föras över till Webdoc, och vårdnadshavare kommer följaktligen inte att kunna se det via tjänsten Journalen på 1177.se.

Många kommuner har även en e-tjänst för skriftlig anmälan. Om du har fyllt i en sådan tjänst, gör ändå en orosanmälan via journalmallen i Prorenata, ange att det redan är skrivet en anmälan via kommunens e-tjänst och kopiera texten från e-tjänsten till journalmallen i Prorenata. Detta är viktigt för att vi för vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete ska kunna följa antalet gjorda orosanmälningar.
OBS! När du har skrivit klart anteckningen Orosanmälan så kommer det att skapas en länk där det står Lägg till Hantering Orosanmälan (obligatorisk). Denna ska du inte klicka på (trots att det står att den är obligatorisk), utan det gör vårdkoordinator i samband med att orosanmälan registreras och skickas per post till socialkontoret.

Information till vårdnadshavare

Vid oro, till exempel för brister i omsorgen om barnet, är huvudregeln att alltid informera vårdnadshavare om att anmälan kommer göras.
Vid misstanke om brott mot barnet (t.ex. fysisk misshandel eller sexuella övergrepp) är det lämpligast att inte informera vårdnadshavare om att orosanmälan görs, för att inte bevis ska undanröjas. Vid osäkerhet kring detta, samråd med socialtjänst eller polis.