Senast uppdaterad: 2021-12-01 av Jenny Werner. Granskad av Younis Khalid.
Bakgrund
Astma orsakas av en inflammatoriskt reaktion i lungornas små luftvägar som gör det trångt för luften att passera och gör att det blir svårt att andas. Många småbarn (under 6 år) reagerar på detta sätt vid vanliga förkylningar. Denna typ kallas förkylningsastma och försvinner oftast innan barnen börjar skolan. Astma kan också bero på allergi och hos barn som har allergi, eksem eller ärftlighet för astma kan besvären fortsätta även efter småbarnsåren och kallas då ”vanlig” eller ”äkta” astma. Även dessa barn brukar få mer andningsbesvär när de blir förkylda och då behandlas det på samma sätt. Luftvägsinfektion, ansträngning, kall/rå luft, rök, samt allergenexposition är de vanligaste faktorerna som framkallar astmabesvär.
Symtom
Långvarig hosta vid förkylning.
Långvarig hosta utan någon annan förklaring. Hostan kommer särskilt på natten.
Nedsatt ork/fysisk prestationsförmåga.
Barnet andas tungt eller blir väldigt trött när hen anstränger sig.
Pipande och väsande andning.
Hosta vid fysisk aktivitet.
Ökad bukandning.
Ökad andningsfrekvens.
Anfall av andnöd, det vill säga att hen inte får luft.
Besvären vid astma kommer oftast i perioder. En del barn får besvär endast vid förkylningar eller när de anstränger sig fysiskt. Andra får besvär oftare. Även hos barn med svårare astma brukar besvären variera.
Diagnos
Hos barn under 3 år ställs astmadiagnosen först vid tredje obstruktiva episoden, undantaget om det föreligger hereditet för astma, allergi/eksem hos barnet eller om barnet har besvär även mellan förkylningar, då kan man misstänka astma och sätta in behandling redan vid första obstruktiva perioden.
Vid symtomdebut efter 3 års ålder kan diagnosen misstänkas redan vid första obstruktiva episoden.
För enstaka förkylningsutlösta andningsbesvär används istället diagnosen bronkit/obstruktiv bronkit (J20.9).
Fysisk vård?
Sök vårdcentral (primärvård) om:
Man misstänker att barnet har astma men inte har akuta besvär just nu.
Sök barnakutmottagning eller jourmottagning om:
Barnet har använt luftrörsvidgande läkemedel enligt akutschema, utan att det blir bättre.
Barnet har svårt att andas och huden dras in mellan revbenen och i halsgropen när barnet andas.
Barnet har svårt att prata.
Barnets hud är blek eller blåaktig.
Barnet blir slö och svår att få kontakt med (Larma 112).
Läkarbedömning på Knodd
Att sätta diagnos och ge behandling för astma behöver i första hand ske i fysisk vård. Ibland kan behandling med inhalationer initieras av läkare på Knodd vid misstanke/hereditet för astma, för att sedan följas upp på vårdcentral.
Behandling
Behandlingen består i de allra flesta fall av inhalation med kortison ("orange spray"), som syftar till att dämpa inflammationen i luftrören och luftrörsvidgande ("blå spray") som även ges som akutbehandling om astmabesvären ändå bryter igenom. Därutöver har vissa barn behov av Singulair/Montelukast, som dock inte beskrivs här.
Inhalation av läkemedel görs till små barn (upp till ca. 6 år) via spacer, med mask för barn upp till 3-4 år och utan mask för äldre barn om de klarar tekniken att andas direkt i munstycket på spacern. På medicininstruktioner.se finns bra information och instruktioner om hur man använder en spacer; klicka på "Barn – inhalation spacers" för en lista på tillgängliga instruktioner. Skicka gärna länk till instruktionen till vårdnadshavares email.
Kortison (Flutide, Pulmicort m.fl)
Vid förkylning kan som grundregel de flesta barn börja med 125 µg 2x2 i ca fyra dagar, och därefter 125 µg 1x2 under resten av förkylningen, eller i ca en vecka. Behovet är dock individuellt och beroende av astmans grad, och behöver följas upp och ev. justeras av en fast sjukvårdskontakt som har möjlighet till regelbunden uppföljning. Om denna behandling initieras av Knodd bör patienten rekommenderas att boka uppföljning hos fysisk läkare om de inte redan har någon fast kontakt.
Luftrörsvidgande (Airomir, Ventoline m.fl.)
Luftrörsvidgande inhalation rekommenderas att alltid ges innan kortisoninhalation ges för att öppna upp luftvägarna. Ge 1 puff och vänta ca. 15 minuter innan kortisoninhalation ges.
Som akutbehandling vid astmabesvär ges luftrörsvidgande inhalationer enligt nedan:
< 2 års ålder: 4 puffar
> 2 års ålder: 6 puffar
Vänta 20-30 minuter. Om ej bättre ge ytterligare en akutdos och vänta 30 min. Om ej bättre efter det så behöver akutvård sökas. Om bättre, fortsätt med 1-2 puffar luftrörsvidgande var 3-4:e timme närmsta dygnet och minska när barnet mår bättre.
OBS att barnet behöver andas 4-6 andetag i spacern mellan varje puff med läkemedel.
Denna dosering har rekommenderats i några år men apoteken är ofta fortfarande inte vana vid doserna. Det kan därför vara bra att påtala detta för föräldrarna, och att skriva ett "sic!" på receptet vid förskrivning.
Diagnoskod
J459 Astma