PM skrivet av Veronica Asén.

Senast uppdaterat: 2025-05-30. Granskat av Therése Saksø.

Allergi mot komjölksprotein (KMPA) är den vanligaste allergin bland spädbarn och debuterar i 75-90 % av fallen under den första levnadsmånaden. Prognosen för KMPA i barnaåren är god. Cirka 50% utvecklar tolerans vid 1 års ålder, 75% vid 3 års ålder och över 90% är toleranta vid 6 års ålder.

KMPA kan presentera sig med en mängd olika symtom, vilka avspeglar olika uppkomstmekanismer, såväl immunologiska som icke-immunologiska. Korrekt diagnos och behandling är viktig av många skäl, särskilt hos spädbarn, eftersom symtom som ont i magen, kräkningar, reflux och dålig tillväxt allvarligt kan störa anknytningen, utgöra en onödig belastning på familjen och predisponera för fortsatta uppfödningssvårigheter. Det är lika viktigt att barn inte i onödan ställs på laktos- eller komjölksfri kost bl a av anledningen att laktos anses bidra till en god bakterieflora och att barn med kostrestriktioner kan gå miste om viktiga näringsämnen.

Det finns flera olika former av KMPA. Den bakomliggande immunreaktionen kan vara IgE-förmedlad, icke-IgE–förmedlad eller blandad (både IgE och icke-IgE). Majoriteten av barn med misstänkt KMPA har milda till moderata symtom som ofta är senallergiska med bakomliggande icke-IgE-förmedlad immunreaktion. Denna form kan inte diagnosticeras med pricktest eller blodprov.

KMPA ger symtom från magtarmkanalen och/eller hudsymtom.

Snabballergiska symtom - debut inom 1 - 2 timmar efter intag. De vanligaste symtomen är hudrodnad, urtikaria och/eller uppblossande eksem. Även kräkning, lös avföring och avplanad viktutveckling är vanligt. En mindre andel av mjölkallergiska barn kan få andningsbesvär eller anafylaxi efter mjölkintag. Dessa reaktioner är oftast IgE-förmedlade och barnen har ofta, men inte alltid, positiv pricktest/IgE-antikroppar mot komjölk redan vid det första reaktionstillfället. Prognosen är ofta god och flertalet utvecklar klinisk tolerans inom 2 - 3 år.

Senallergiska symtom - debut inom timmar till några dygn efter intag. Det kan yttra sig som buksmärtor, rektal blödning, lös avföring eller förstoppning - ibland med avplanad viktutveckling, och/eller med hudbesvär i form av eksem. Om två eller fler organsystem är involverade ökar det sannolikheten för KMPA. Symtomen kommer ofta smygande, men kan även komma relativt akut såsom vid FPIES. Mekanismerna bakom de senallergiska reaktionerna är ofullständigt kända men anses vanligen vara icke-IgE-förmedlade eller blandade. Prognosen varierar från snabb utläkning till fleråriga besvär.

Vid misstanke om KMPA, remitteras barnet vidare från BVC enligt lokala rutiner för utredning, diagnostik och uppföljning. Uppmana därför familjen att i första hand kontakta sin BVC.

Analys av specifikt IgE samt pricktest påvisar förekomst av specifika IgE-antikroppar mot KMP och används som stöd i diagnostik vid snabballergiska reaktioner.

KMPA är en klinisk diagnos som baseras på elimination av alla komjölksinnehållande produkter under 2-4 veckor, ibland längre, följt av utvärdering av symtomfrihet. Vid oklar effekt provoceras därefter med komjölk, och om symtomen återkommer återgår man till komjölksfri kost.

Kostbehandling med mjölkfri kost sköts via BVC och barnmottagning:

Om föräldrarna själva vill köpa mjölkfri bröstmjölksersättning i väntan på kontakt med BVC, tex under en helg, används i första hand höggradigt hydrolyserade bröstmjölksersättning där mjölkproteinerna har sönderdelats, dvs Althéra, Pepticate eller Nutramigen.

Vid mer komplicerade och/eller multipla allergier finns även aminosyrabaserade bröstmjölksersättning, men det är inte aktuellt i Kontakt med Knodd.

Familjen bör rekommenderas att uppsöka akutmottagning om barnet:

K522A - Gastroenterit/kolit, allergisk, födoämnesbetingad, födoämnet känt eller sannolikt

K590 - Obstipation

L208B - Eksem, födoämnesutlöst

L500 - Urtikaria, allergisk

Svenska barnläkarföreningen - KMPA

Rikshandboken Barnhälsovård - Mjölkproteinallergi

Internetmedicin - KMPA