Senast uppdaterad 2025-01-29 av Veronica Asén. Granskad av Younis Khalid.
Bakgrund
Den allra vanligaste orsaken till gastroenterit hos barn i Sverige är virusinfektion. Virusorsakad magsjuka har en kort inkubationstid på 1-4 dagar och smittsamheten är hög, framförallt vid direktkontakt. Förloppet är ofta kortvarigt men kan vara intensivt. Det börjar oftast med kräkningar i ett eller några dygn för att sedan efterföljas med diarré som kan pågå i upp till en vecka, och ibland längre. Kräkningarna kan återkomma senare i förloppet om mat- och vätskemängder ökas för snabbt. Magsjuka orsakas oftast av rotavirus, calicivirus eller adenovirus.
Rotavirus ingår numera i det allmänna vaccinationsprogrammet, vilket ger minst 90% skydd mot allvarlig infektion, och detta skydd kvarstår i minst 3-4 år efter vaccinationen. Veckorapport för calicivirus finns här (uppdateras varje torsdag under epidemisäsong).
Symtom
Illamående
Kräkningar
Magsmärtor
Diarré
Feber
Trötthet/orkeslöshet
Aptitlöshet
OBS: Vid diarré utan kräkningar, särskilt i kombination med buksmärta, hög feber och blodtillblandning, bör bakterieorsakad gastroenterit orsakad av EHEC, salmonella, shigella, campylobacter eller yersinia övervägas. Dessa infektioner är ovanliga i Sverige men bör särskilt misstänkas på sommaren och efter utlandsresor.
Diagnos
Diagnosen är klinisk och ofta krävs ingen provtagning.
Bedömningen av dehydreringsgraden kan vara svår och man behöver väga in många olika tecken:
allmäntillstånd
törst
andningsfrekvens
andningsrytm
pulsfrekvens
pulsrytm
pulsvolym
insjunken fontanell
insjunkna ögon
hudfärg
perifer hudtemperatur
hudturgor
kapillär återfyllnad
urinmängd och urinfärg
I ett digitalt möte är många av dessa tecken svårbedömda, och man får bedöma det som går. Inget enskilt tecken är tillräckligt ensamt, utan barnets hela status måste vägas samman. Ett någorlunda piggt barn kan få kissa mindre än vanligt utan att det är allvarligt, och diarréer i blöjan gör urinmängderna svårbedömda.
Differentialdiagnoser:
Vid enbart kräkningar utan diarré där status och anamnes inte stämmer överens bör andra orsaker övervägas och hänvisas till lämplig vårdnivå.
Nydebuterad diabetes mellitus - kräkningar/matleda, trötthet, kissar ofta och mycket.
Pylorusstenos (vanligast mellan 3 veckors och 4 månaders ålder) - kaskadliknande kräkningar efter måltid.
Invagination - eskalerande intervallsmärtor, kräkningar, blod och slem från ändtarmsöppningen.
FPIES - intensiva kräkningar 1-2 timmar efter måltid hos ett spädbarn som börjat introducera mat, påverkat allmäntillstånd. FPIES bör särskilt övervägas om barnet haft liknande episoder med kräkningar tidigare som inte utvecklats till tydlig gastroenterit. PM: FPIES.
Infektioner som appendicit, sepsis, meningit, pyelonefrit.
Intoxikation orsakad av läkemedel, rengöringsmedel, växter, svamp.
Ökat intrakraniellt tryck.
Obstipation.
Behandling
Ge vätskeersättning som är anpassad för barnets ålder, eller annan dryck som barnet tycker om och föredrar, initialt 10 ml var 5:e minut och öka mängden om barnet får behålla det. Uppmärksamma föräldrarna på att bestick oftast innehåller mycket mindre än 5 ml/tesked och 15 ml/matsked så det är bättre att mäta med spruta eller bakmått då det annars kan bli alldeles för små vätskemängder.
Spädbarn som ammas bör fortsätta ammas, gärna oftare än vanlig. Om barnet kräks mycket kan matning med bröstmjölk och/eller vätskeersättning i sked eller spruta enligt ovan tolereras bättre.
Probiotika som tex. Sempers magdroppar kan hjälpa till att återställa tarmfloran.
Vid diarré efter avslutade kräkningar kan Dimexanol barn testas för att förkorta förloppet.
Fullkorn och fibrer bör undvikas tills magen stabiliserats. Om barnet dricker fullkornsvälling så rekommenderas att byta till mild havrevälling eller majsvälling.
Mjölkprodukter med laktos bör undvikas så länge barnet har diarré.
Hygienåtgärder
Handtvätt med flytande tvål och vatten efter toalettbesök, blöjbyten, efter kräkningar, före mat- och matlagning.
Använda egen toalett och handduk om möjligt.
Rengöra toalettstol, handfat och skötbord noggrant.
Lägga använda blöjor i plastpåse.
Fysisk vård
Hänvisa till barnakutmottagning eller 112 om:
Barnet inte reagerar, väcks men somnar igen.
Barnet har intensiv törst (även om allmäntillståndet är gott).
Barnet visar tecken på dehydrering, som trots uppvätskning enligt ovan fortsätter förvärras.
Hänvisa till vårdcentral om:
Barnet haft lös avföring i mer än två veckor.
Det finns blod i avföringen hos ett barn med gott allmäntillstånd (som inte kan förklaras med sköra slemhinnor).
Förskola/skola
Barnet kan gå tillbaka till förskola/skola när det har gått 48 timmar sedan senaste symtom med kräkning eller diarré. Observera att barn kan ha lös avföring en längre tid efter en magsjuka, men behöver då inte vara hemma om barnet mår bra för övrigt och det handlar om enstaka lösa avföringar per dag.
Diagnoskod
A099 - Gastroenterit och kolit av ospecificerad orsak