Senast uppdaterad: 20250512 av Lina Lundin. Granskad av Therése Saksø
Bakgrund
Förkylning är en infektion i näsan, halsen eller svalget som nästan alltid orsakas av ett virus. Det finns hundratals olika förkylningsvirus. Virusen sprids genom droppsmitta och smittar lätt, särskilt de första dagarna som barnet är sjukt. Smittan sprids när barnet hostar, nyser eller håller någon i handen. Små barn har ofta mycket kroppskontakt både med vuxna och andra barn. Smittan kan också spridas via leksaker som barn slickar och suger på. Virus och bakterier kan leva på leksaker i flera dagar.
Barn blir förkylda oftare än vuxna. Det är vanligt att barn under de första levnadsåren får mellan tio till femton förkylningar per år som sedan glesas ut successivt. Från tio års ålder brukar barn ha, liksom vuxna, ca fem till tio förkylningar om året.
Symtom
När barnet har smittats tar det bara något dygn innan de första symtomen kommer. Det är vanligt att barnet känner sig sjuk de första två dagarna för att sedan bli piggare dagarna efter det. Vid en förkylning är det vanligt att barnet har följande:
Täppt näsa
Rinnande snuva och nysningar
Lite huvudvärk
Feber
Lindrig hosta
Svårt att svälja och är irriterad i halsen.
Viruset gör att slemhinnorna blir infekterade. De blir då svullna och bildar mer slem än vanligt. Slemmet kan vara tunt eller tjockt. I början är snoret klart för att sedan bli tjockare. Färgen kan variera mellan gult, grönt eller grått. De allra yngsta barnen andas genom näsan, därför kan det vara svårt för dem att äta om de är täppta i näsan. Ofta är det intorkat snor i näsan som gör att barnet är täppt. Snuvan och hostan brukar pågå under en till två veckor. Hostan är kroppens försvar att göra sig av med det som irriterar i luftvägarna. Barn kan också få hög feber.
De flesta som har ont i halsen i samband med en förkylning behöver inte söka vård. Om barnet har ont i halsen och feber i flera dagar, men inga förkylningssymtom som snuva, hosta eller nästäppa och/eller svullen utanpå halsen bör de söka vårdcentral/jourmottagning/närakut. Om dessa är stängda kan de vänta till dagen efter.
Diagnos
Diagnos kan ställas av sjuksköterska utifrån typisk anamnes och den kliniska bilden. Förkylningar är nästan alltid orsakade av virus.
Läkarbedömning på Knodd
Endast i undantagsfall behövs läkarbesök på Knodd vid förkylning. T.ex barn med känd förkylningsastma som behöver receptförnyelse på inhalationer vid jourtid (när vårdcentralen är stängd) och alternativet skulle vara att patienten söker jourmottagning/akutmottagning.
Behandling
Egenvård
Koksalt, spray eller pipetter. T.ex Physiomer Baby Mist, Renässans, Näsfrida nässpray. Ges frekvent, gärna före varje amning/måltid och före sömn. Bröstmjölk kan användas istället för koksalt.
Är barnet väldigt snorigt och har svårt att andas eller äta kan snorsug användas med försiktighet efter att näsan spolats med koksalt.
Slemhinneavsvällande Nässpray, näsdroppar. För barn över 1 år finns Otrivin 0,5 mg/ml eller Nasoferm 0,5 mg/ml. För barn över 2 år finns också Nezeril 0,25 mg/ml.
Höjd huvudända, planläge bör undvikas. Huvudet ska komma över hjärthöjd för att ge en avsvällande och hostdämpande effekt.
Receptfria läkemedel mot smärta och feber kan ges om barnet är gnälligt, inte vill äta eller dricka eller har svårt att komma till ro på kvällen.
Barn som har förkylningsastma och har inhalationer hemma kan utföra akutdoser enligt schema.
Vid förkylning och hosta är det viktigt att dricka mycket för att slemmet ska bli lättare att hosta upp. Det är viktigt att barn hostar upp slemmet för att rensa luftrören, hostreflexen hos barn ska inte dämpas av hostmedicin. Det behövs inte heller några slemlösande läkemedel, det går lika bra att dricka mycket för att tunna ut slemmet.
Fysisk vård
Hänvisas till akutmottagning eller 112:
Barn med påverkat allmäntillstånd som är slöa, inte orkar leka, äta eller dricka. Hud, tunga och läppar kan vara cyanotiska.
Barn med andningsbesvär; Snabb och ytlig andning, tungt att andas, pipande andningsljud, näsvingespel, indragningar mellan revbenen och pressad utandning är tecken på att andningen är kraftigt påverkad.
Barn med lättare andningspåverkan (t.ex lätta indragningar) som inte blir bättre av nästoalett, upprätt läge och eventuella inhalationer.
Spädbarn mellan 0-12 månader med snabb och ytlig andning, som inte vill ligga ner eller inte orkar suga. Andningen kan låta tät, rosslig eller som ett grymtande läte. Risken för andningspåverkan är störst hos spädbarn under två månader samt hos prematura.
Barn med astmaanfall som inte går över med hjälp av ordinerade läkemedel. Om familjen har långt till närmsta akutmottagning kan de söka vårdcentralen/närakut/jourmottagning om de kan få tid snabbt, förutsatt att barnet har gott allmäntillstånd och inte är kraftigt andningspåverkat.
Hänvisas till närakuten/jourmottagning
Akut förnyelse av astmamedicin om inga läkartider på KNODD finns.
Hänvisas till primärvården:
Barn med misstanke om förkylningsastma (lindriga besvär som t.ex hosta) och hereditet.
Återkommande eller långvariga besvär med andning.
Förnyelse av recept för astmamedicin (ska i första hand skrivas ut av vårdcentralen).
Förskola
Barn kan gå tillbaka till förskola, skola och andra aktiviteter, trots att de fortfarande är lite snoriga och hostiga, då de är tillräckligt pigga för att orka med alla aktiviteter. Om barnet har haft feber bör det ha varit feberfritt utan febernedsättande läkemedel i minst ett dygn för att se så att febern inte kommer tillbaka.
Diagnoskod
J009 Akut nasofaryngit (förkylning)
J069 Akut övre luftvägsinfektion, ospecificerad
Källor
1177 Förkylning hos barn https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/infektioner/forkylning-och-influensa/forkylning-hos-barn/
SLL hänvisningsstödet Andningsbesvär - Barn https://hanvisning.sll.se/documents/5cc61cb10b6275d3b0279f07